När ”muslimska röster” blir en politisk resurs

Forskaren Sameh Egyptson belyser i Smedjan hur föreställningen om en särskild muslimsk väljarkår har utvecklats till en politisk resurs i Sverige över tre decennier. Inför valet 2026 aktualiserades frågan om kollektiv mobilisering av muslimska röster, trots att svensk valstatistik inte registrerar väljarnas religion. Egyptson skiljer på hur människor faktiskt röstar och hur de mobiliseras att delta i valet, då organiserad mobilisering inte nödvändigtvis styr individuella val. Redan 1991 diskuterade Sveriges muslimska råds ordförande Mahmoud Aldebe möjligheten att rikta muslimers röster till partier som intresserade sig för "muslimernas situation". Detta utvecklades till ett konkret samarbete med Socialdemokraterna, där organisationen 1994 uppgav att de stödde partiet och uppmanade till medlemskap. Mot slutet av 1990-talet intensifierades samarbetet med mål för muslimska kandidater på socialdemokratiska listor och politisk utbildning. Denna historiska utveckling visar hur identitet, representationsanspråk och mobilisering har skapat en politisk förhandlingsposition.Hugins skriver