Kriminella älskar när staten förbjuder

Staten kan förbjuda marknader, men det tar inte bort efterfrågan, vilket i stället skapar möjligheter för kriminella aktörer. När lagliga alternativ försvinner, tar de som är villiga att bryta mot lagen över, vilket gör politikernas goda intentioner till en affärsidé för kriminella.

Ett exempel är Danmarks sockerskatt 2009, som syftade till att förbättra folkhälsan men i stället ledde till gränshandel och en illegal marknad, innan skatten avskaffades. I Sverige uppskattas den kriminella ekonomin omsätta minst 352 miljarder kronor årligen, varav cirka 79 miljarder kommer från illegala marknader som narkotika- och vapenhandel.

Förbud och höga skatter kan minska laglig handel men flyttar den till den dolda ekonomin, där hot och våld ersätter avtal och rättssystem. Detta finansierar annan brottslighet och bidrar till våld mellan kriminella nätverk, vilket drabbar även oskyldiga. Politiker bör därför fokusera mer på lagstiftningens faktiska konsekvenser än dess signalvärde.Hugins skriver