Håkan Boström: Klankriminaliteten borde inte ha kommit som en överraskning

Enligt Håkan Boström på GP Ledare borde klankriminalitetens uppkomst i Sverige inte ha varit en överraskning, då klanlojalitetens koppling till brottslighet i mötet med den moderna staten är internationellt välkänd. Författaren Per Brinkemo belyser i sin nya bok "De statslösa" hur synen på staten skiljer sig mellan folkgrupper, där den svenska tilltron till statliga institutioner inte är ett naturtillstånd. Historiskt har familjen och klanen utgjort grunden för trygghet, och statens etablering har krävt en förflyttning av individens lojalitet från klan till stat.

Klantänkandet står i konflikt med staten, vilket förklarar varför individer från klansamhällen löper större risk att dras in i kriminalitet i västvärlden, då klanen kan ställa lojalitetskrav som går emot lagen. Trots att kopplingen mellan vissa klaner och maffiastrukturer är känd i internationell litteratur, har svenska myndigheter saknat inhemsk forskning på området. Brinkemo har under över tio år bjudits in av brottsbekämpande myndigheter för att dela sin kunskap, och Polisen bekräftade 2020 att det fanns fyrtio aktiva kriminella klaner i Sverige.

Kritik har riktats mot svensk samhällsvetenskap för att ha misslyckats med att förstå släktbaserade kriminella nätverk, vilket professorerna Bo Rothstein och Peter Esaiasson påpekat. De menar att den ideologiska känsligheten och politisk-administrativa styrningen av forskningsmedel kan vara orsaker till att svenska forskare undviker obekväma forskningshypoteser. Trots att några studier, bland annat av kriminologen Amir Rostami, har berört frågan på senare år, kvarstår frågan varför forskarsamhället varit så senfärdigt.Hugins skriver