De årliga nedskärningarna på högre utbildning borde uppröra fler
Sedan 1993 har svenska universitet och högskolor drabbats av årliga "produktivitetsavdrag" på sina anslag, vilket innebär en automatisk nedskärning av lönedelen. Detta avdrag, som i år uppgår till 1,13 procent och nästa år beräknas till 1,31 procent, syftar till att statliga verksamheter ska effektiviseras i samma takt som privata företag.
Kritiker menar dock att möjligheten till effektivisering skiljer sig markant mellan privat sektor och högre utbildning, där personal är den främsta kostnaden. Konsekvenserna har bland annat varit att svenska studenter får minst lärarledd undervisning i EU, och att universitetslärare upplever en av de högsta arbetsbelastningarna.
Till exempel har den lärarledda undervisningen på lärarutbildningen i Malmö minskat från 13 timmar i veckan 1995 till sju timmar 2023. Debattören Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans menar att dessa nedskärningar är "idiotiska" och att de begränsar forskarnas och lärarnas frihet, samtidigt som en tystnadskultur inom akademin försvårar öppen kritik.Hugins skriver